Får vem som helst skriva krönika i schäferhundklubbens tidning?

Så damp schäferhundklubbens tidning ner i brevlådan ännu en gång, och återigen tas debatten om utställnings vs bruksschäfern upp igen. Denna gången är det allas våran Fredrik Steen som ska säga sitt, och jag kan självklart inte låta bli att bli konfunderad över jämförelserna som görs, samt lite annat smått och gott som sägs i texten.

Det första jag retar mig på är att man som både bruks- och exteriördomare och verksam inom Schäferhundklubben inte vill beskriva rasen som uppdelad, utan man menar på att den har blivit ”bred”. Dvs att de olika linjerna är alldeles utmärkta att ha som de är, eftersom att de olika individerna som föds då passar en större grupp människor och man kan välja lite vad man vill göra. Fast vänta nu, är det verkligen dit man vill ha schäfern? Vad är då en homogen schäfer?

Ärligt talat förstår inte jag nyttan med att likställa 2 väldigt olika typer av hund, där både de exteriöra, men framförallt den mentala skillnaden är så olik att den i princip redan är 2 olika raser idag? (Obs, generaliserar, det finns naturligtvis individer av alla sorter inom bägge ”lägrena”). Dessutom kan jag väl tycka att finns det idag över 300 raser att välja bland. Måste  man då välja schäfer om man vill spendera större delen av sin fritid med att ränna runt i ring med den? Missförstå mig inte, jag ställer också ut (dock inte schäfern). Men jag anser inte att utställningar är direkt meriterande, det jag vill se är om hunden är sund i skallen och om den kan klara de uppgifter den var framavlad för. Att då säga att det inte spelar någon roll om en hund får ”G” eller ”SG” på ett IPO prov, och jämföra det med en 2:a på utställning är för mig helt befängt.

Frågan är ju varför hunden ”bara” får ett G? För att föraren inte tränat? Eller för att hunden helt enkelt inte pallar med tävlingsmiljön? Har låg arbetslust/motor? Har alldeles för lite kamplust alt dådkraft eller ett bett som inte räcker till i skyddet? Osv. Sorgligt nog tror jag på de sista exemplen, och det är därför så många reagerar.

Det är ingen som bryr sig om någon tycker om att ställa ut sin hund, men när man till råge på detta avlar fram hundar efter en viss mall slaviskt och dessutom överdriver den något kopiöst och samtidigt kompromissar med mentaliteten, då är det något som gått riktigt åt skogen-i synnerhet när det gäller en ras som skall vara arbetande.

I slutändan handlar det faktiskt om hur hundarna mår, något säger mig att det sällan är ”2:orna” som kanske har för stora öron, för kompakta kroppar (som dock gör dem hållbara i arbete) eller för ljusa ögon etc som lider.

Slutklämmen är ändå, om rasen nu ska få vara ”bred”. Vad är då en rastypisk schäfer?

Annonser

4 reaktioner på ”Får vem som helst skriva krönika i schäferhundklubbens tidning?

  1. Håller helt med dig i det du skriver, dock är jag inte alls lika insatt i schäfern som ras som du.

    Sedan mååååste jag bara få berömma dig för dina fina teckningar! Helt underbara. Du tar inte emot beställningar? 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s