Loss

Det finns ett bestående problem jag har med Grima, och det är släppandena. Loss är inte hennes favoritord om man säger så, men nu ser det ut som att det utvecklas åt rätt håll. Jag har länge övat att hon ska släppa på passivitet. Jag har helt enkelt fått ha en boll med bort snöre som jag kampar med, och som jag sedan fixerar i handen medan jag står still som berget (snöret får inte flaxa, då funkar det inte). Det kan låta enkelt men det är svårare än vad man tror! Hur som har jag tack vare det fått en hund som släpper vid dessa tillfällen. Det är av yttersta vikt att det inte är någon rörelse i det passiva, för annars ligger hon och kampar med bollen själv. Grrr!

Igår tog jag apportbock och hund med mig ut till garageuppfarten och tränade lite lydnad. Hon gjorde 2 klockrena apporter på direkten så jag slutade tvärt efter det och filade vidare på det fria följet. Först med godis och lek med mig, sedan med boll. Mycker riktigt blev hon ganska övertänd på bollen och hamnade ur position. Normalt sett hade jag då lagt undan bollen några gånger framöver och kört godis eller en leksak hon tycker om men inte är lika tänd på…men jag har som sagt tränat vid några tillfällen hos Lotta nu och trots dessa fåtal gånger har jag burit med mig några fraser som hjälpt mig enormt mycket i träningen. En av dem är ”En belöning kan ALDRIG bli för rolig”. Och tamejfan, det är så sant det kan bli. Det går inte ens att ifrågasätta. En sak jag har märkt av i träning med djur eller med saker överlag, är att ju mer kunskap man får, desto mer växer tålamodet. Antagligen för att missförstånden djur och ägare emellan minskar?

Ett kul citat:

”När din hund betett sig illa, tag då en tidning. Rulla ihop den mycket noga och mycket kompakt tills den är riktigt hård, slå sedan dig själv tre gånger i huvudet med den så hårt du kan”.

Haha! Och ta det rätt nu, jag menar såklart inte att man aldrig får säga ifrån till sin hund, men citatet är ganska tänkvärt.

Hur som, fria följet med boll gick även det suveränt. Jag provade att föra mig själv på olika sätt och märkte att jag fick positiv respons när jag bröstade upp mig lite extra. Jag tror att jag går lite väl ”chill” och mjukt i kroppspårket för att vara övertygande annars. Ska se hur det artar sig.

Ikväll kommer min cykel hem! Tjohoo! Då ska vi äntligen börja kondisträna jag och hundarna 🙂 ..det blir en del borstning också tror jag. Ian ser ut som en grådassig skurtrasa och Grima som en urfälld….något? De ser iaf rätt unkna ut båda två, Grima kanske till och med får ett bad..då vet jag en som kommer att ligga under sängen. ..(Ian)

Trevlig fortsatt dag!

Annonser

16 reaktioner på ”Loss

  1. Tänk vad en mening kan förändra hela ens bild av någonting! jag blir så glad när jag ser dig göra framsteg i träningen!
    Puss älskling!

  2. En belöning kan aldrig bli för rolig !!?????
    Jo det kan den visst ! Det beror allt på vilken hund man har.
    Har man arbetsmyror som Rappa och Aroz som tycker att arbetet i sig är en belöning så kan jag lova att det mesta i belöningsväg är för roligt.
    Det är det där som ger mig allergianfall, när man häver ur sig floskler som stämmer på EN sorts hundar och så tror man själv och alla andra att det funkar på alla hundar, det gör det INTE.
    Hundträning är praktiskt arbete och ingen hund är den andra lik, utan ALLA kräver individuell träning anpassad efter hunden OCH dess förare. Dvs En hund kan behöva arbetas på olika sätt beroende på vem som för den.
    Kolla skillnaden på Jarmo och mig och tänk dig in i hur vi för våra hundar. Det är en skillnad som natt och dag.
    Ändå fixar de duktiga anpassningsbara vovvarna det också ! (Är man arbetsmyra så är man.)

    1. Hmm…jag förstod faktiskt inte vad du menade nu. Det handlade ju om min hund (Grima)? Träningen är ju individanpassad?

      Å andra sidan tror jag nog att det går att applicera på alla hundar när man tänker efter. Jag vill ju att min/mina hundar ska få jobba för det de tycker är allra roligast? För Grima är tex boll roligast, och då tycker jag att hon ska få den om jag är nöjd med henne. Ian tycker att det är roligast att bli överaskad, tex med boll, eller godis, eller att få leka med mig (brottas/busa) osv. Det betyder ju inte att de inte kan jobba för ”mindre”, men de blir ju gladare om det får sin favoritbelöning, och kanske ger det där ”lilla extra!”

      Bägge tycker att arbetet i sig är jättekul också (ffa Grima), och jag kan köra helt utan andra belöningar än mitt beröm och utförandena..men som sagt, jag vill gärna ge dem det som de är allra mest förtjusta i.

      Jag förstod nog inte riktigt vad du menade om jag ska vara ärlig, ta gärna om det om du orkar 🙂

  3. Det där med roliga belöningar är en intressant tanke som även jag har hört från olika håll och som jag väl i stort sett håller med om. Däremot kan det givetvis behöva anpassas lite beroende på hur hunden är. Vissa hundar behöver förmodligen en hel del träning innan man kan använda den roligaste belöningen bara för att ”hålla ihop” under träningen och då kanske det inte känns värt att lägga en massa tid på just det.

    Alltid skoj och nyttigt med olika tankegångar kring träningen!

    1. Kalle: Precis! Självklart måste man ha tålamod om hunden är Übertänd på en belöning. Grima kan som sagt bli lite väl till sig över bollen, nyckeln är då att ha tålamod för att hunden ska förstå att den inte får sin belöning förrän den skött sig precis så som man önskar. Helt klart lättare sagt än gjort ibland, och det tar lite tid innan det sitter.. 😉 . Under inlärning använder iaf jag alltid godis (beroende på moment såklart, men generellt) för att jag upplever att hundarna är mer sansade och tänker då. Sedan kan det ju finnas moment man verkligen vill dämpa, och då är godis inte dumt heller 🙂

  4. Hej Lina!
    Jag tror Kattis menade så här: Vissa hundar tycker att delöningen är så rolig att det inte finns något annat och då kan det bli för mycket.
    Till exempel så älskar Wixzi bollar. Om jag belönar med boll liiiiite för mycket ”låser” hon sig totalt på bollen och då blir det sjukt jobbigt att gå lydnad eftersom hon tränger så hårt p.g.a. bollen (lärde mig när mitt vänstra knä blev blått och svullet – jag skojar inte!).
    Alltså är bollen en lite för rolig belöning som är bäst att sluta träningen helt med.

    Det är ganska vanligt att folk säger att ”En belöning kan aldrig bli för rolig” och visst finns det en sanning i det men det måste anpassas också. Jag tror Kattis bara inte gillar generaliseringar, generellt sett. 😛

    Så länge Grima har roligt så skulle jag inte hetsa upp mig över släppandena. 😉

    1. Visst kan det vara så. Där får man ju helt välja hur man som förare vill köra (som alltid) . Grima fungerar precis som Wixzi, hon kan bli väldigt låst på bollen och det var ett av problemen jag tog upp med lydnadsinstruktören. Då kan jag endera välja att lägga ner en massa tid på att utveckla belöningsmetoden så att jag tillslut kan nå henne, trots bollen (och det är ju just det jag vill) eller att köra som du och enbart belöna med den på slutet (om jag förstod rätt). Ingen metod är fel, man tar den som passar ekipaget bäst helt enkelt.

      Inlägget handlar ju om min hundträning, så generaliserat har jag nog inte 🙂 (förutom i mitt svar till Kattis, men det var mer ett spånande ).

      Släppandena är ett problem som både jag och Jarmo försökt jobba mycket med, ska jag tävla så måste jag tyvärr lägga ner massor med tid på att få henne att släppa rent. Men jo..jag önskar att jag slapp…Roligt har hon iaf sannerligen, så länge hon får kampa med sin boll är hon i himlen, haha.

    2. Med risk för att ha missförstått något så tror jag att tanken med just den här belöningsfilosofin är ungefär följande. Även på en hund som låser sig på bollen (t.ex. Wixzi eller varför inte Zonta) så kan, och till och med bör, den användas som belöning. För att det ska fungera krävs en del träning med förbudsövningar och att på ett konsekvent och tydligt sätt visa hunden att belöningen kommer, men först efter att du gör det jag vill. Att försöka hämta bollen själv eller att tränga efter den är inte ok.

      Det önskade resultatet med denna träning är att hunden så småningom ”packar ihop” sig och klarar av att fokusera på träningen trots störningen av bollen och detta skulle då leda till en ännu bättre koncentration och mer fokus än med mindre roliga belöningar.

      Ungefär som tänd/släck-övningen man kör i skyddet, fast applicerat på lydnadsträning.

  5. Oj, nu skiljer vi oss i åsikt!

    Om man kör med förbud så (tycker jag) att man liksom kväver lite av hundens ”lust”. Jag utnyttjar hellre bolltokigheten som en utmärkt avslutning än lär hunden att förknippa den med en massa krav.

    Detta är förstås individuellt hur man vill göra. Jag föredrar att utnyttja hundens olika intressenivåer till min fördel. Jag orkar liksom inte ”träna om” och riskera att träna fel = ta död på hundens intresse för bollen.
    Det passar min hund att få lugna(re) belöningar under pågående träning som hon tycker om (belöning är alltid trevligt) och avsluta storslaget med boll eller kampdutt. På så vis är bollen ändå en motivering under passet eftersom hunden vet att den kommer på slutet men delmomenten belönas med annat skoj (leversnittar och annat mums, till exempel). Alltså har jag inte använt förbud eller nekat hunden något roligt utan bara använt de olika nöjena när de passar som bäst.

    Jag tycker inte att man ska blanda in tänd-och-släck tänkandet i lydnaden eftersom man arbetar med helt olika (!!) drifter. Det är en stor skillnad med att arbeta med flockdriften (såsom i lydnaden) och bytes driften (eller andra drifter) som används i skyddet. Äpplen på ett håll och päron på ett annat.

    1. Jag var kanske otydlig i mitt tidigare svar. Det var alltså inte direkt mina åsikter utan snarare ett försök att återge hur tankarna gått hos de personer jag pratat med som förespråkar den här träningsmetoden och som använt den med stor framgång. Jämförelsen med tänd/släck i skyddet kommer även därifrån och kanske mer ska ses som en liknelse än en direkt jämförelse.

      Att man skulle kunna ta död på en bolltokig hunds bollintresse genom att ställa krav av typen ta inte bollen ur min hand eller hoppa inte på mig och försök inte hämta bollen ur min ficka har jag ganska svårt att tro, men visst, alla hundar är olika. Belöning förknippad med en massa krav är väl dock i princip vad lydnadsträning går ut på.

      Själv tränar jag enbart med bollar och kampleksaker och helt utan godis, men av helt andra anledningar än vad som har diskuterats här. Har också sett hundar där den här träningsmetoden inte passat så bra och andra hundar där den verkligen fått önskad effekt. Eländiga hundar att vara så förbaskat olika.

  6. Nu känner jag till flera personer som stått på pallen i SM och inte har använt dessa metoder.
    Man ska passa sig för att över huvud taget blanda ihop skydd, lydnad och spår eftersom de handlar om så olika saker. Alla kan inte så mycket som dig Kalle och kanske inte fattar att de inte går att jämföra.

    Min hund får absolut inte ”sno” bollen ur handen på mig men det har inget med belönande eller tävlingslydnad att göra. ”Förbudslydnad” är inget jag blandar in i tävlings-tränandet. Förbudslydnaden du pratar om nu är för mig vardagslydnad (vi kanske missförstår varandra i syftet av användningen?). Min hund får aldrig ta saker ur mina händer men det är något jag lärde henne utanför planen, i vardagen. När det är etablerat i vardagen fungerar det också på plan. 🙂

    Lina, jag gillar verkligen det du säger;
    ”En sak jag har märkt av i träning med djur eller med saker överlag, är att ju mer kunskap man får, desto mer växer tålamodet. Antagligen för att missförstånden djur och ägare emellan minskar?”
    Jag tror att du har rätt där; man blir mindre frustrerad när man fattar vad man gjort fel. 😉
    Jag upptäcker ofta att när min hund ”gjort fel” har det varit mitt fel som inte ”kommunicerat” ordentligt. Slå mig med en hoprullad tidning varje dag så jag lär mig!!! 😀

    1. Jag skulle tro att de flesta, om inte alla, som var med i fjolårets svenska WUSV-lag tränar med någon variant av den här metoden och är helt säker på att åtminstone några inte alls håller med dig när det gäller att blanda lydnad och skydd, men det är en helt annan diskussion. Vi kan väl nöja oss med att konstatera att det finns flera olika metoder för att nå bra resultat i slutändan. 🙂

      Vi pratar säkert om samma sak, fast på lite olika sätt. Själv har jag extremt sällan bollar eller kampleksaker framme i vardagen, så det blir automatiskt så att de hör till tävlingstränandet. De utgör ju dock en lite större lockelse eller störning än de saker jag kan ha i händerna i vardagen, så lite extra förbudsträning krävs för att ha dem framme på planen.

      Från början hade jag som målsättning att vara väldigt kravlös i min träning, men då min hund är som den är har jag successivt lagt på lite krav och lydnad även i belöningsfasen av träningen. Jag hade föredragit att slippa det, men att kunna använda kamplek som belöning istället för godis väger för mig upp att jag måste ta in lite förbud och liknande. Det är givetvis en personlig avvägning man måste göra.

      1. Tillägg: Att jag ”tvingats” lägga in lite mer förbud beror säkerligen på att jag helt enkelt inte är en tillräckligt duktig hundförare för att fixa en mer kravlös träning. Så kan det vara när man är nybörjare. 🙂

  7. (svarar allmänt)

    Jag förstår hur du tänker Carro, och tycker verkligen inte att du har fel någonstans. Jag tycker inte att någon har fel i diskussionen, men var och en har valt olika sätt att träna på!

    Jag tror att metoden är himla svår att förklara utan att den låter ”hård och orättvis”, och så är det iaf inte som jag fått förklarat (och sett och utövat) något jag alls uppfattar det som. Man får såklart ha lite fingertoppkänsla och vara noga med just tålamodet i den här övningen. Jag ser inget problem i att ställa ett krav på att hunden ska få belöningen (jag kanske missförstod dig, men jag svamlar vidare ändå) .

    Det handlar inte om att ställa ett krav som gör hunden frustrerad (men är man inte försiktig kan det kanske bli så) eller ”tryckt”. Man ställer helt enkelt ett krav på att momentet ska göras bättre. Här är det superviktigt att hunden VET hur momentet ser ut (tex ”fot”) . Ta Grima tex, hon kan gå i en jättefin position när jag har gott godis med mig, hon är sansad och ”tänker”. Jag skulle kunna vara nöjd här, men fria följet är ingen 10 poängare förrän hon är lite käckare och mer i drift ..och jag vill ju sträva mot de bästa poängen. Hon vet alltså säkert hur hon ska bete sig för att jag ska bli nöjd, då kan man öka kravet här.

    Så fort jag plockar fram bollen börjar hon hoppa, ploga och bete sig på ett sätt jag inte samtycker med. Istället för att bli arg och korrigera henne till den positionen jag önskar ha henne i så måste jag backa träningen lite, inte göra träningen lika svår. Jag kan tex gå långsammare för att få henne att tänka efter, göra vänstersvängar , allt som sansar henne lite mer än om jag klivit på ordentligt med bollen. Jag har provat, och det funkar! Men jag kan kanske inte ta 20 steg rakt fram och förvänta mig att det blir utmärkt utfört på en gång, utan jag får kanske ta tre steg och sedan belöna. Allt för att hon inte ska få en chans att göra fel, i och med att djur ofta lättare lär sig när de får ”lön”.

    När jag får Grima i det tillståndet, känner jag mig jättenöjd. Hon har en hög förväntan ”snart kommer en saftig lön”,
    men ett krav om att hon måste utföra sin uppgift korrekt.

    Puh..hoppas jag gjorde mig förstådd. Jag vet att metoden har använts av många som stått på pallplats på SM, men nu är ju Lotta en ren lydnadsmänniska, som deltagit och numera tränar landslaget. Det är ju lite ”förbjudet” att likställa IPO med lydnad 😉 , men samtidigt kan man plocka russinen ur kakan. Jag tror att det är positivt att prova sig fram och känna efter. Är metoden schysst mot hunden och funkar, ser jag ingen anledning att välja bort den, om man sjäv trivs 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s