Re-Dog

Då har vi varit hos Stefan för en utvärdering av Grima, och det är väl både bra och dåliga nyheter.
De dåliga nyheterna är att det troligen är vad jag befarat, någon form av skeletär förändring i ryggen (typ spondylos eller artros eller något dylikt). Vi har blivit rekommenderade att röntga henne för att få svar på det, vilket vi naturligtvis kommer att göra så fort som möjligt, då jag inte orkar dröja med svaret längre. Är det konstaterat innebär det att det är slut på allt vad skyddsträning heter, så någon IPO blir det inte varken för mig eller Grima mer då. ÄR det så, vilket är högst troligt och det jag är inställd på, så känner jag ändå att jag tar det relativt bra. Det är min favoritgren, och det är frustrerande att vara startklar men aldrig kunna slutföra. I slutändan skiter jag dock i vilket, allt som betyder något är min fina Grima.

Det positiva i allt detta är att utsikterna för vad en spondylos( eller vad det nu må vara) hund kan göra inte är så dåliga som jag trodde. På nätet (där man aldrig ska läsa efter diagnoser, jag vet)har det ju stått, även på veterinära sidor att en hund med dessa broskbildningar ej får kampa, leka, gå i trappor osv (och i och med detta hade det inneburit mörka framtideutstikter för Grima). Enligt Stefan var detta inte alls något problem, så länge man tar hand om och förebygger detta. Antaligen (men inte säkert) är det inga stora förändringar, men dock tillräckliga för att ge en viss smärtpåverkan. Det kändes skönt (!!!!!!) att få höra att han hade flera patienter med denna åkomma, och de flesta blir riktigt gamla. Vi kan fortfarande tävla, det blir dock mindre förslitande grenar som tävlingslydnad och FH, vilket jag kommer att satsa på isåfall.

Nu ska hon äta glucosamin och gå med benmanchetter fram 2×15 min om dagen i skritt i förebyggande syfte. Röngenplåtar tar vi snarast möjligt. Jag förbereder mig på det värsta, men hoppas på det bästa.

I övrigt fick hon som vanligt beröm för hur fantastiskt enkel hon är att hantera. Stefan böjde hennes huvud åt alla möjliga håll och drog i ben och klämde där det gjorde ont. Hon är en klok hund, som förstår att man bara vill hjälpa!

Imorgon är det nyårsafton, och till skillnad från alla andra år tänker jag inte planera ett DUGG inför 2012. Jag tar helt enkelt det blivande året som det kommer, ett steg i taget. Dag för dag.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s