Herr Ågren på besök

Så sitter man här med en hund som har skyhöga levervärden, och en som har fått konstaterad spondylos…

I tisdags åkte vi in akut till veterinär med Ian för att han kissat/druckit mycket under en period. Han blev ganska snabbt seg och håglös i söndags kväll, vilke fortsatte på måndagen, och på tisdagen var det bara att åka in. Blodprov togs och det visade på ett levervärde på 17, (en hund ska ligga mellan 0,3-1,3 ca). Vi har varit sjuka av oro hemma, jag har grinat hämningslöst i tron om att det var njurarna (innan provsvar kom) och trott att detta var slutet för Ian. Vetten lugnade mig dock med att levern kan repa sig väldigt bra, och att han kan bli helt frisk. VAD dom orsakat detta vet jag inte, det är förmodligen någon yttre faktor. Jag själv misstänker standardt torrfoder som han fått under en period (och det var strax efter jag tyckte att han började kissa mycket). Det är dock väldigt svårt att säga, Grima funkar ju väldigt bra på standardt. De ska dock bara få vom og hundemat hädanefter, kosta vad det kosta vill.

Ian har fått medicin, och har kissat ”normalt” och ätit väldigt duktig i två dagar nu vilket är ett väldigt gott tecken. Idag var han så gott som sig själv, vilket känns väldigt förhoppningsfullt.

Idag var det alltså Grimas tur att åka till vetten för röntgen mot vad vi hela tiden misstänkt varit någon form av broskbildning i ryggen. Mycket riktigt konstaterades spondylos. Jag var beredd på det, men blev såklart ändå ledsen när jag fick det svart på vitt framför mig. Elände. Måste dock få bara få skriva hur fullständigt underbara hundar jag har som låter sig hanteras hur som helst i alla situationer. Grima röntgades helt utan sedering idag och fick ligga på britsen på rygg med mig vid huvudänden dragandes i hennes framben medan Tomas stod vid bakbenen och sträckte ut dem allt vad han kunde för att hon skulle ligga så rakt som möjligt. Vetten, sköterskan och Stefan överöste henne med beröm för att hon är så underbar. Det syns ju att hon inte gillar det, men hon litar på mig och Tomas och låter sig hållas, älskade hund!

Nu väntar en lång rehab/friskvård för Grima. Hon ska stå på metacam en period, och sedan ska hon börja på ”vattengympa” med water treadmill för att bygga muskler och mobilisera sig. Ian ska bara hållas under observation, ta det lite lugnt och se till att få i sig sin medicin. Två flugor i en smäll..eller en olycka kommer aldrig ensam…

Hur som, de ska bli bra. Grima och jag sadlar om till FH och lydnad från och med nu. Det känns sorligt att behöva ge upp skyddet, då både hon och jag älskar det, och för att vi varit startklara så länge. Vi får vända på steken och se på det som så att vi har haft jävligt kul under tiden vi hållt på med IPO, och vi har lärt oss fruktansvärt mycket under dessa år. Nu är botten nådd, alltså kan de bara gå ett håll. Framåt och uppåt!


Annonser

2 reaktioner på ”Herr Ågren på besök

  1. Usch, det är så himla tråkigt 😦 Grima är verkligen världens tryggaste hund, helt fantastisk! Hon är alltid så snäll med barnen och har världens tålamod med dem ♥ Älskade hund. Det känns ju hoppfullt med Ian om han redan nu verkar svarat på medicinen – jätteskönt!
    Tyvärr är det ju detta baksidan med att ha djur, men deras givande glädje ger en så mycket mer tillbaks, så det är på nåt vis värt det.
    Jag, Henrik & Viktor håller tummarna för att hundarna blir bättre, och vi ska skämma bort Grima jättemycket i helgen med massa pussar och kramar ♥

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s